Samlingen med finsk konst

Matti Visanti (1885—1957)

Litografi var på 1930-talet en ganska sällsynt for av grafik. Den mest märkbara finska användaren av denna konstform var Matti Visanti (till år 1936 Björklund). Förutom illustrationen till Kalevala illustrerade Visanti också många andra verk och han gjorde bl.a. landskapslitografier av sina resor till Lappland.

Visantis unika litografiteknik lämpade sig väl för hans expressionistiska ut-tryck, för vilket ett fartfyllt användande av streck är typiskt. I de första litografierna med Kalevalamotiv från åren 1931-32 syns ännu influenserna av tuschtekniken, men snart började han använda etsning och raderingsteknik. Efter att ha ritat en bild på sten täckte han stenens yta med tusch och började gräva fram den genom att radera. Kon-turernas betydelse bleknade och i stället framträdde valörerna och djup-intrycket.

Efter sina stora litografier utvecklade Visanti sina Kalevalabilder vidare i en mera målerisk riktning och skapade i dem en skum, allmän nyans och en dramatisk stämning. Av den moderna europeiska bildtraditionen var det bl.a. Gauguin och Chagall som påverkade Visanti. Visanti började i sina Kalevalabilder använda naturens mystik och symbolistiskt berättande och avstod helt från folkvetenskapliga och historiska motiv.

Visantis mångåriga arbete med Kalevala fick under sin tid många tvivlare, efter-som han hade lösgjort sig från den traditionella finsknationella tolkningen av Kalevala. Tikanojas stöd och beslut att bekosta publiceringen av Visantis Kalevalaillustrationer 1938 var en modig kulturhistorisk gärning.