Öppettider

Tisdag – söndag 10–16
Måndagar stängt

Avvikande öppettider

Kontaktuppgifter

Tikanojas konsthem
Hovrättsesplanaden 4
65100 Vasa

tfn (06) 325 3916
fax (06) 325 3918

tikanoja.info@vaasa.fi

Arkivet

År 2015

KA-ZE – ajatuksia – tankar om – Japan

26.8.–27.9.2015 Tikanojas konsthems gårdsbyggnad Ateljé Tikanoja

Cata Ahlbäck är en bildkonstnär som med sina målningar och installationer skapar utrymme. Textilkonstnär Kaarin Hellman visualiserar i sina arbeten tygmålningens, broderiets och trådarnas förbund. Utgångspunkten för samutställningen KA-ZE är en delvis romantisk och delvis klichéaktig bild av Japan. Konstnärerna förenas av ett behag till japansk minimalism samt japansk influerad konst och design. Utställningen andas minimalistiskt överflöd genom variationer av upprepningar. I utställningen tas influenser från Japans gamla kultur: en kombination av zen-buddhism, geishakultur, kimonon, kalligrafi och teceremonin.

 

Miljondoktorn – H.F. Antells konstsamling

23.5.-30.8.2015 i Tikanojas konsthem

Årets huvudutställning Miljondoktorn – H.F. Antells konstsamling. Vasabördige medicine licentiaten Herman Frithiof Antell (Vasa 1847 – Paris 1893) är främst känd för sin stora donation till förmån för grundandet av Finlands nationalmuseum. Tikanojas konsthems sommarutställning erbjuder österbottningarna en unik möjlighet att bekanta sig med Antells klassiska konstsamling och samlarens färgrika liv. Utställningen presenterar ny forskning om Antells liv då han bodde i Vasa. Utställningen belyser, för första gången, hur Antell tillbringade sina år i Vasa.

Den utställning som Tikanojas konsthem har tagit fram visar upp både konst som Antell själv köpte in och betydande verk ur Finlands konsthistoria som köpts in efter hans död. Konstmuseet Ateneum har lånat ut pärlor ur Antellska samlingen för utställningen, såsom Albert Edelfelts I Luxembourg-trädgården i Paris (1887) och I yttersta skären (1898), Akseli Gallen-Kallelas Gosse och kråka (1884) och Démasquée (1888) samt skulpturer av Auguste Rodin som Antell köpt av konstnären. Till de övriga konstnärerna på utställningen hör bland andra Gunnar Berndtson, Eero Järnefelt, Hugo Simberg, Werner Holmberg, Victor Westerholm, Maria Wiik och Alexander Lauréus.

 

Kaffe, tack!
En temautställning om kaffekultur

21.3.-10.5.2015 i Tikanojas konsthem

Kaffe dricks i hela världen av både unga och äldre i alla samhällsklasser. Kaffet har en viktig social funktion samtidigt som det kan vara en personlig upplevelse. För många är morgonkaffet en nödvändighet för att starta dagen, liksom lunch- och eftermiddagskaffet också hör till den dagliga rutinen. 

Kaffet har väckt intresse och snabbt fått fotfäste i så gott som alla kulturer. Kaffehus och caféer etablerades först i storstäderna och kaffet ansågs vara de intellektuellas dryck och något som gav social prestige. Kaffe dracks också hemma vid köksbordet, i trädgården, under arbetsdagens pauser och på picknicken. Drycken föll också finländarna i smaken, så pass att finländare är de som dricker mest kaffe i världen – omkring fem koppar per person och dag.

Vid utställningen Kaffe, tack! får man ta del av konst ur ett flertal finländska museers samlingar och även bekanta sig med konst ur Vasa stads museers egna samlingar. Kaffekulturen betraktas i utställningen genom olika temahelheter, till exempel rofyllda kaffestunder i hemmet, caféliv i städerna och njutningsfulla kafferep ute i det gröna. Utöver konstverk presenteras kulturhistoriska föremål i anslutning till kaffe och caféer. Historiska arkivbilder ger en glimt av kaffekulturen i Finland.

 

År 2014

Surrealism och trolleri
på fotokort från början av 1900-talet

13.12.2014-8.3.2015 i Tikanojas konsthem

Året vid Tikanojas konsthem avslutas med utställningen Surrealism och trolleri. Utställningen är producerad av Finlands fotografiska museum och kurator är konstforskaren, docent Harri Kalha.

Utställningen Surrealism och trolleri vid Tikanojas konsthem visar upp hundratals fotovykort med förvånande visuell rikedom, hög konstnärlig kvalitet och fotografisk tjuskraft. Surrealistiska fantasier, gåtfulla drömmar, dramatiska divor, rollekar och ironi trängs på vykortens bildyta. Genom dem öppnar sig en fascinerande utsikt över det industriella fotografiets glömda guldålder i början av 1900-talet och den moderna fotokonstens tidiga historia.

I slutet av 1800-talet grundades i Europa en mängd fabriker som var med om att skapa en ny konstform. Fotografierna trycktes inte på kartong som nu utan korten producerades som äkta fotografier genom en mekaniserad exponerings- och framkallningsprocess. Den så kallade kilometerfotografin utvecklades småningom till en omfattande industrigren som spred sina produkter ända till Sydamerika och Australien. Fenomenet pågick i bara tjugo års tid men hann ge upphov till miljoner bilder, som i våra dagar är eftertraktade samlarobjekt.

Idag fascinerar de tjusiga fotokorten särskilt med sina fotomontagetekniker. En blandning av foto och teckning, parallellbilder och dubbelexponering var metoder som den industriella fotografin använde sig av hundra år före Photoshop. Eftersom det industriella färgfotografiet ännu inte hade uppfunnits färgades korten för hand. Handarbetet får de massproducerade bilderna att framstå som individuella exemplar. Den syntetiska färgsättningen stärker deras mystiska karaktär.

Fotovykortens guldålder drog nytta av den urbana populärkulturen som hade börjat florera i början av 1900-talet. Den gryende filmkonsten, det moderna plagelivet, erotik, cirkus och varieté tjänade som inspiration för bilderna. Tekniska nymodigheter som flygplan eggade fantasin.

Vykortens guldålder började avta i och med första världskriget, men innovationerna blev kvar under ytan för att dyka upp senare. Sådana upptäckter inom den moderna konsten som syntetisk kubism eller collage bottnar i uttrycksmedel som användes i vykort redan vid ingången till 1900-talet. Under 1920- och 1930-talen började en grupp avantgardekonstnärer och poeter hämta motiv ur drömmar, fantasier och det undermedvetnas virvlar. Så föddes den konstgren vi kallar surrealism. Fotovykorten som presenteras i utställningen var ”surrealistiska” redan innan själva begreppet uppfanns!

Helheten visades vid Finlands fotografiska museum 17.8–15.12.2013 och ingick i programmet för Helsingfors festspel.  Efter att utställningen visats vid Tikanojas konsthem fortsätter den under våren till Rotterdam i Nederländerna. Kurator Harri Kalhas bok Ihme ja kumma: surrealismia ja silmänlumetta 1900-luvun postikorttitaiteessa (WSOY 2012) behandlar utställningens tema.

 

Sjählö9-gruppens utställning
- Speglingar av annanskap

30.8-23.11.2014 i Tikanojas konsthem

Tikanojas konsthem öppnar höstsäsongen med Sjählö9-gruppens utställning. Konstnärerna i gruppen består av personer från både konstens och vetenskapens värld och har i sitt arbete utgått från ön Själö och dess intressanta historia. Utställningen visas i konsthemmet 30.8–23.11.2014.

Sjählö9-gruppen startade 2011 för att dryfta fenomenen utanförskap, avvikelse och isolering med utgångspunkt i den tidigare sjukhusön Själö. Ön ligger i Nagu, cirka 30 km söder om Åbo. Dess historia som sjukhusö började 1619, då kung Gustav II Adolf gav påbud om att grunda ett spetälskehospital på Själö. Avsikten var att flytta spetälskepatienterna från Åbo hospital längre bort från staden på grund av smittorisken. Enligt den rådande uppfattningen på 1600-talet var spetälska Guds straff för ett syndigt liv.

Perioden 1785–1840 var Själö hospital ett mentalsjukhus, och 1841 omorganiserades det till en skyddsinrättning för obotligt sinnessjuka. Från 1889 och framåt hade Själö bara kvinnliga patienter. Ön var länge snarast en plats för isolering av patienter, besök av läkare inträffade sällan. De patienter som fördes till ön hade diagnoser som påverkats av sociala, moraliska och disciplinära motiv samt deras position i samhället. De kvinnor som fick diagnosen sinnessjukdom var i allmänhet fattiga och ogifta. Sjukhuset drogs in 1962 och idag inhyser byggnaden Skärgårdshavets forskningsinstitut.

Forskningen har lyft fram begreppspar som intresserar konstnärer ur Själös patientjournaler. Till dessa hör normal–onormal, kultur–natur, förstånd–kropp, normativ–avvikande kvinnlighet, hälsa–sjukdom. Konstnärerna närmade sig motivkretsen bland annat genom seminarier på ön.

Verken i utställningen Sjählö 9 – Speglingar av annanskap är förverkligade i många olika tekniker: med finns målningar, grafik, videoverk, ljudverk, installationer och keramik. I verken behandlar konstnärerna utanförskap och annanskap ur olika synvinklar.

De medverkande är bildkonstnär Christine Candolin, filosofiedoktor, författare Juhani Ihanus, konstmålare Antero Kahila, keramikkonstnär Catharina Kajander, performans- och videokonstnär, regissör Tellervo Kalleinen, konstmålare Tuija Lampinen, konstgrafiker Solveig Lehtonen, keramikkonstnär Leena Mäki-Patola, poet/diktare, musiker Kirsi Poutanen, medicine licentiat Juha Pyykkönen och docent i socialhistoria, filosofiedoktor, grafiker Elina Waris.

Sjählö9-gruppens utställningar har ifjol och i år ordnats i Hyvinge konstmuseum och i Nordens hus i Reykjavik på Island. Den utställning som nu kan ses i Tikanojas konsthem är en fortsättning på tidigare utställningar. Utställningen i Vasa inbegriper också ett kulturhistoriskt avsnitt, som är framtaget av Tikanojas konsthem, med föremål som är inlånade från Skärgårdshavets forskningsinstitut.

 

Samlarens hjärta
- Frithjof Tikanoja och hans konstsamling

14.6-17.8.2014 i Tikanojas konsthem

På publikens begäran visar Tikanojas konsthem under sommaren sin konstsamling, men denna gång sedd ur en ny synvinkel och kompletterad med konsthemmets arkivbilder. Utställningens Samlarens hjärta tyngdpunkt ligger på kommerseråd Frithjof Tikanoja (1877–1964), en central person i stadens affärs- och kulturliv. En av hans största gärningar var att donera sin konstsamling och sitt hem till Vasa stad.

Utställningen berättar om hur konstsamlingen kom till och formades. Tikanojas samling tillkom under 1900-talets första hälft för att pryda samlarens hem. Konstsamlingen föddes inte ur tomma intet utan en rad faktorer påverkade hur den kom att utformas, så som samlarens personlighet, förkärlek för vissa motiv, tidpunkten för samlandet och miljön. Utställningen presenterar även familjen Tikanoja dit förutom Frithjof Tikanoja även frun Ruusa, deras sju barn samt hunden Tessu hörde. I gamla interiörbilder kan vi se hur hemmet såg ut på 1920-talet och hur konstverken ursprungligen varit placerade i hemmet.

Tikanoja gjorde ett betydande inköp av konst av konsthandlare Gösta Stenman i Helsingfors 1923. För att finansiera sitt nya konstpalats var Stenman tvungen att sälja en stor del av sin egen konstsamling. År 1937 beskrev Stenman köpet som "Finlands största köp av konst" i sina memoarer. Enligt honom tog det 10 minuter för Tikanoja att besluta om köpet, som omfattade både gammal och modern fransk konst. På det här viset bytte verk gjorda av Matisse, Picasso, Degas, Millet, Vlaminck och Gauguin ägare och det var minst sagt häpnadsväckande att finna verk av dessa i ett hem i Vasa. Tikanoja kompletterade samlingen och gjorde inköp av Stenman under hela 1920-talet.

I samlingen finns en omfattande helhet av vasakonstnären Eemu Mynttis (1890–1943) produktion. Eemu Myntti var bror till Tikanojas fru Ruusa. På 1920-talet vistades Myntti under långa perioder i Frankrike och Italien med stöd av ett avtal med Tikanoja. I gengäld för de tavlor som Myntti målade garanterade Tikanoja honom en rejäl månadsinkomst. Till en början var Tikanoja entusiastisk och övertygad om Mynttis möjligheter: ”Nu ska vi visa den syndiga världen några under!” Att vara mecenat för Myntti blev dock svårt på grund av hans dåliga handlag med pengar och dröjsmål med de utlovade tavlorna. Förgäves försökte Tikanoja mana honom att fokusera på måleriet och använda sina medel sparsamt.

Ruusa och Frithjof Tikanoja fick sammanlagt åtta barn, av vilka det första, Tytti (f. 1919) inte förblev vid liv. Tuttu föddes 1920, Erkki Tapani 1921, Maunu Juhani 1922, Taru Marjatta 1925, Jaakko Elias 1926, Varpu Maria 1928 och Urpo Frithjof 1930. Man kan bekanta sig med dem i konsthemmets tredje våning, i den tidigare barnkammaren.

Familjen Tikanoja drabbades av stor sorg, när Ruusa Tikanoja dog 9.10.1930 och Frithjof blev ensamstående förälder med sju barn, av vilka den yngsta, Urpo, var bara fyra månader gammal. Samma år hade Tikanojas samling av utländsk konst varit utställd och Eemu Mynttis verk visats för första gången på Helsingfors konsthall, varefter Tikanoja drog sig tillbaka till enskildhet med sin samling. Under kriget blev det nödvändigt att flytta konstsamlingen till firmans källare: ”Min samling är förlagd till mitt centrallager i källarvåningen till vår nya affärslokal. Där slår de dank, berömda Millet, Courbet och Degas, för att inte tala om mindre storheter." Tikanoja själv bodde på hotell Central i 2,5 år, eftersom han på förordnande av hyresnämnden skulle överlåta sitt hus till bostad för sådana som flytt undan kriget.

Så småningom mognade Tikanoja för tanken att ge bort sitt hem och sin kära samling. Avtalet med Vasa stad ingicks 1951 och mer än 1 000 konstverk överläts till staden. De arbeten som skulle doneras till staden valdes ut av vasakonstnären och teckningsläraren Tanu Manninen, även kallad "Nälkä" (sv. Svälten), en nära vän till Tikanoja. Han hängde också verken till den första utställningen, som Tikanoja själv också arbetade för med entusiasm. Tikanojas konsthem slog upp dörrarna för allmänheten 26.12.1951 och Tikanojas dotter Tuttu Tikanoja-Frejborg var dess första intendent. Frithjof Tikanoja dog vid 87 års ålder 1964.

I dagens läge är Tikanojas konsthems samling av utländsk konst, speciellt den franska konsten i samlingen med sin Matisse och Picasso, sällsynt i Finland och den intresserar även kuratorer för internationella utställningar och museer. Samlingens verk av världsklass är speciellt efterfrågade under turistsäsongen. Till samlingens finländska konstnärer hör bl.a. Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela, Tyko Sallinen, Fanny Churberg och Alexandra Frosterus-Såltin samt de österbottniska konstnärerna Eemu Myntti, Arvi Mäenpää och Einari Uusikylä. Samlingsutställningen som kan ses på Tikanoja fortsätter årets tema att lyfta fram betydande konstsamlare och mecenater från Vasa.

 

Den förtrollande sjön - Konstnärssamhället vid Tusby träsk

8.3-1.6.2014 i Tikanojas konsthem

Under våren visar Tikanojas konsthem utställningen Den förtrollande sjön – Konstnärssamhället vid Tusby träsk. Omkring sekelskiftet 1800 till 1900 uppstod ett konstnärssamhälle vid östra stranden till Tusby träsk, något som är unikt i Finlands historia. Till konstnärssamhället hörde centrala personer i det finländska kulturlivet och deras familjer. I de fem villorna bodde och arbetade författaren Juhani Aho med konstnärshustrun Venny Soldan-Brofeldt, tonsättaren Jean Sibelius, konstnärerna Eero Järnefelt och Pekka Halonen samt poeten J. H. Erkko.

Utställningen fokuserar på livet i konstnärssamhället och dess fascinerande hem. Utställningen har producerats av konstmuseet Ateneum, där den tidigare har visats. Kuratorer för utställningen är professor Riitta Konttinen och Ateneums intendent Anna-Maria von Bonsdorff. Från museer och i privata samlingar har kuratorerna hittat material som på ett nytt sätt belyser bland annat vardagen och festerna i konstnärshemmen, barnens liv och de mångsidigt begåvade makarnas viktiga roll.

Utställningen går på djupet in på den speciella konstnärs- och vänskapskretsens liv och konst samt den kulturellt och politiskt intressanta tidsperioden. Konstnärsfamiljerna förenades i en likartad idévärld, där drömmen om ett självständigt Finland var ett väsentligt inslag. Utställningen vid Tikanojas konsthem lyfter fram konstnärernas familjeliv och betonar deras gemensamma intressen för litteratur, musik, teater och bildkonst samt barnuppfostran, pedagogik, heminredning och trädgårdsskötsel.

Konstnärssamhället vid Tusby träsk föddes då Juhani Ahos hustru, konstnären Venny Soldan-Brofeldt våren 1897 hittade ett hus åt familjen i Träskända by. Familjen flyttade till villan som döptes till Ahola, och kort därefter flyttade också Pekka och Maija Halonen till orten. Ateljévillan Halosenniemi byggdes 1901-1902. Vid samma tid byggdes J. H. Erkkos Erkkola samt Eero och Saimi Järnefelts Suviranta. De sista som anlände till trakten var Jean och Aino Sibelius. Deras villa Ainola stod klar 1904. Under samma tid uppstod motsvarande tvärkonstnärliga samhällen i övriga Europa och Norden.

Utställningen Den förtrollande sjön vid Tikanojas konsthem är uppdelad i åtta teman och i konstverken skildras livet i konstnärssamhället: hur det var att leva och arbeta vid Tusby träsk och hur miljön inspirerade konstnärerna. I utställningens verk har konstnärerna avbildat varandra, sig själva, sina makar, vänner och sina barn.

År 2013

Den förtrollande sjön - Konstnärssamhället vid Tusby träsk

8.3-1.6.2014 i Tikanojas konsthem

Under våren visar Tikanojas konsthem utställningen Den förtrollande sjön – Konstnärssamhället vid Tusby träsk. Omkring sekelskiftet 1800 till 1900 uppstod ett konstnärssamhälle vid östra stranden till Tusby träsk, något som är unikt i Finlands historia. Till konstnärssamhället hörde centrala personer i det finländska kulturlivet och deras familjer. I de fem villorna bodde och arbetade författaren Juhani Aho med konstnärshustrun Venny Soldan-Brofeldt, tonsättaren Jean Sibelius, konstnärerna Eero Järnefelt och Pekka Halonen samt poeten J. H. Erkko.

Utställningen fokuserar på livet i konstnärssamhället och dess fascinerande hem. Utställningen har producerats av konstmuseet Ateneum, där den tidigare har visats. Kuratorer för utställningen är professor Riitta Konttinen och Ateneums intendent Anna-Maria von Bonsdorff. Från museer och i privata samlingar har kuratorerna hittat material som på ett nytt sätt belyser bland annat vardagen och festerna i konstnärshemmen, barnens liv och de mångsidigt begåvade makarnas viktiga roll.

Utställningen går på djupet in på den speciella konstnärs- och vänskapskretsens liv och konst samt den kulturellt och politiskt intressanta tidsperioden. Konstnärsfamiljerna förenades i en likartad idévärld, där drömmen om ett självständigt Finland var ett väsentligt inslag. Utställningen vid Tikanojas konsthem lyfter fram konstnärernas familjeliv och betonar deras gemensamma intressen för litteratur, musik, teater och bildkonst samt barnuppfostran, pedagogik, heminredning och trädgårdsskötsel.

Konstnärssamhället vid Tusby träsk föddes då Juhani Ahos hustru, konstnären Venny Soldan-Brofeldt våren 1897 hittade ett hus åt familjen i Träskända by. Familjen flyttade till villan som döptes till Ahola, och kort därefter flyttade också Pekka och Maija Halonen till orten. Ateljévillan Halosenniemi byggdes 1901-1902. Vid samma tid byggdes J. H. Erkkos Erkkola samt Eero och Saimi Järnefelts Suviranta. De sista som anlände till trakten var Jean och Aino Sibelius. Deras villa Ainola stod klar 1904. Under samma tid uppstod motsvarande tvärkonstnärliga samhällen i övriga Europa och Norden.

Utställningen Den förtrollande sjön vid Tikanojas konsthem är uppdelad i åtta teman och i konstverken skildras livet i konstnärssamhället: hur det var att leva och arbeta vid Tusby träsk och hur miljön inspirerade konstnärerna. I utställningens verk har konstnärerna avbildat varandra, sig själva, sina makar, vänner och sina barn.

Slottets skatter - konst från Presidentens slott

2.11.2013-16.2.2014 i Tikanojas konsthem

Vinterns utställning i Tikanojas konsthems, Slottets skatter – konst från Presidentens slott, visar konstverk från presidentens slott, som genomgår en grundlig reparation. Utställningen ger en unik möjlighet för österbottniska publiken att bekanta sig med de dyrgripar som gömmer sig i slottets salar. Konstskatterna visas nu för första gången utanför huvudstadsregionen. Utställningen vid Tikanojas konsthemvisar målningar, Finlands presidenters byster i brons och portträtt av deras makar. Utställningen har producerats av Konstmuseet Ateneum i samarbete med republikens presidents kansli. Kuratorer är Ateneums intendent Sointu Fritze och specialforskare Erkki Anttonen.

Kärnan i utställningen Slottets skatter – konst från Presidentens slott i Tikanojas konsthem utgörs av den kejserliga samlingen från autonomins tid och verk som Ateneum har deponerat på slottet under självständighetstiden. De utställda verken är samlingsverk av den finländska konstnärseliten, såsom Albert Edelfelt, Werner Holmberg, Ferdinand von Wright, Hjalmar Munsterhjelm och Akseli Gallen-Kallela.

Att förlägga konstsamlingen till det kejserliga palatset och senare presidentslottet är en förlängning av en gammal tradition, där konst var en viktig del av interiören i europeiska palats, slott och herrgårdar. Presidentslottet står för den högsta makten i det finländska samhället och dess konstsamling återspeglar uttryck för makt, såsom värdighet, elegans, bildning, kvalitet, stil och beständighet.

Ett antal större enhetliga delar framträder i presidentslottets samling och har avgjort hur Slottets skatter är uppbyggd. Konstnärerna framställde finländska landskap i deras vackraste och ståtligaste skepnad: pittoreska skogs- och sjölandskap i inlandet samt fartygs- och havsmotiv med anknytning till sjöfart och handel. Väggarna i ett europeiskt regentpalats ska också ha bilder av krig och landsförsvar, som framhäver nationens enhet och styrka. I motiv som dessa, men även i folklivsskildringen, använde 1800-talets konstnärer sig av sin konstnärliga frihet till gagn för temat enligt tidens anda. Utställningen Slottets skatter låter oss även se bronsbyster av Finlands presidenter och porträtt av deras makar, som får möta varandra i samma rum.

 

Adolf Bock och havskonsten

9.6.-13.10.2013 i Tikanojas konsthem

Tikanojas konsthem arrangerar 9.6–13.10.2013 utställningen Adolf Bock och havskonsten som visar upp finländskt marinmåleri. John Nurmisens Stiftelse är huvudsaklig samarbetspartner för utställningen, som är en sammanställning av femtio verk från en period på närmare hundra år. Verken illustrerar motiv som mästare inom marinmåleriet har förevigat, såsom havens skönheter, sjöslag och fartygsöden, pittoreska vyer och hav utan strand. Huvudrollen på utställningen intas av den tyskfödde Adolf Bock, Finlands viktigaste marina målare på 1900-talet.

Utöver Adolf Bock (1890–1968) räknas även Oscar Kleineh (1846–1919) och Berndt Lindholm (1841–1914) till de finländska, uppskattade landskapsmålarna med havsmotiv som specialitet. Utöver dessa har utställningen också marin konst av bland annat Johan Knutson (1816–1899), Torsten Waenerberg (1846–1917), Hjalmar Munsterhjelm (1840–1905) och Woldemar Toppelius (1858–1933).

Utställningen bygger på den stora utställningen Adolf Bock ja meritaiteen mestarit (sv. Adolf Bock och marinmåleriets mästare) som konstmuseet Veturitalli i Salo ordnade i fjol somras. Den utgör grunden för den sammanställning som under början av året visades på maritimcentret Vellamo i Kotka och den som nu visas i Vasa. Konsthemmet har därtill lyckats låna in verk av privata ägare, museer och andra sammanslutningar för den här samarbetsutställningen. Utställningen har kompletterats med miniatyrmodeller av fartyg och andra föremål med marint tema från Vasa Sjöfartsmuseum.


Tiina Lehtimäki: Timeline

5.5-18.8.2013 vid Gårdskapellet i Tikanojas konsthem


Tikanojas konsthem tjuvstartar sommaren genom att öppna vasakonstnären Tiina Lehtimäkis privatutställning Timeline i början av maj. Tio verk som har blivit klara under våren ställs ut i Gårdskapellet på konsthemmets innergård.

Utställningens namn "Timeline" syftar både på tidens gång, som behandlas i konstverken och på konstnärens användning av starka linjer. I sin nyaste produktion har Lehtimäki använt sig av blandteknik direkt på träskiva. Hon vill skapa intryck av snabbhet och expressivitet samt avbilda det som finns i ett enskilt ögonblick. Hon strävar efter en särskild sinnesstämning och rytm i varje konstverk.

Konstverken behandlar samvaron mellan människor och andra varelser. Både ljuset vid ekvatorn och mörkret vid polcirkeln har fungerat som inspiration. Idéer har fötts av konstnärens reseupplevelser och själva skapandet i hemlandets vintermörker. I konstverken framkommer oron över de vilda djurens öde och minskande antal till följd av människans maktbruk. En del av djurskepnaderna i utställningen har även tagit formen av mytiska figurer. Djurfigurerna kan enligt Lehtimäki ses som självporträtt.

Utöver de nya konstverken ställs en stor tom tavla fram och konstnären kommer att fylla den under sommaren. Publiken har därmed möjlighet att följa arbetets gång från en tom yta till ett färdigt konstverk. Tiina Lehtimäki påbörjar sitt nya verk i maj. Verket är klart till Konstens Natt den 8.8.

Bildkonstnären Tiina Lehtimäki (f. 1962) har studerat vid Konstindustriella högskolan i Helsingfors åren 1997-2000. Hon är medlem i Österbottniska Konstnärsförbundet och Vasa Konstnärsgille. Lehtimäki har haft privatutställningar samt deltagit i grupputställningar sedan 1998. Hon är i sommar inbjuden att ställa ut vid Finlands Bildkonstorganisationers Förbunds utställning i Björneborgs konstnärsgilles P-galleri. Utomlands figurerar hon i Pärnus Kuntsnike Maja -galleri och medverkar även i biennalen i Venedig i ett projekt för inbjudna konstnärer.

Samtal

26.1 –12.5.2013

Utställningsprogrammet vid Tikanojas konsthem inleds år 2013 med en utställning som ger en inblick i samtidskonstens värld. I utställningen SAMTAL möts öst och väst, inland och kustområde. Utställningen sammanfogar nutidskonst ur samlingarna vid Kuopio konstmuseum och Kuntsi museum för modern konst i Vasa. I dessa museisamlingar finner man verk av samma konstnärer. När konstverk ur två olika museer placeras bredvid varandra uppstår det dialoger och kopplingar mellan verken, många olika slags samtal.

Utställningen SAMTAL utgår från en idé om att samma konstnärs verk kan iakttas utgående från två olika museers samlingar.  Betraktaren kan jämföra en konstnärs olika verk, upptäcka betoningar i samlingarna och skapa sig en bild av konstens nuläge och närhistorien. Gemensamt för samtidskonsten i de båda museernas konstsamlingar är framför allt postmodernismen, som varit utmärkande för konsten sedan 1980-talet. Utställningen tar därför en titt på konstens historia från 1980-talet till våra dagar.

Utställningens konstnärer: Eija-Liisa Ahtila (f. 1959), Martti Aiha (f. 1952), Jouni Airaksinen (f. 1962), Paavo Halonen (f. 1974), Ilkka Halso (f. 1965), Ismo Kajander (f. 1939), Marja Kolu (f. 1956), Ulla-Mari Lindström (f. 1967), Leena Luostarinen (f. 1949), Jarmo Mäkilä (f. 1952), Paula Ollikainen (f. 1973), Jyrki Parantainen (f. 1962), Riitta Päiväläinen (f. 1969), Tuomo Rainio (f. 1983), Mari Rantanen (f. 1956), Silja Rantanen (f. 1955), Maria Ruotsala (f. 1961), Jaakko Rönkkö (f. 1947), Riitta Rönkkö (f. 1951), Jyrki Siukonen (f. 1959), Riikka Viinikanoja (f. 1973) och Jan Kenneth Weckman (f. 1946).

 

År 2012

Martta Wendelin

29.9-6.1.2013

Tikanojas konsthem öppnar sina dörrar för allmänheten med Martta Wendelins illustrationer 29.9.2012–6.1.2013. På utställningen får man se idylliska bilder från hemmet och nostalgifyllda, även för de yngre generationerna kända, omslagsbilder till tidskriften Kotiliesi, liksom illustrationer till ABC-böcker som gått genom händerna på de stora åldersklasserna.  En viktig del av Martta Wendelin-utställningen på Tikanoja är illustrationer till sagoböcker och ungdomsböcker. Den ger också en inblick i barnens värld!

Med på utställningen finns också bilder från Wendelins hela 60-åriga karriär från 1910-talet till 1970-talet.  Utställningen har gjorts i samarbete med Tusby konstmuseum och dess kurator har varit utställningssekreterare Päivi Ahdeoja på Tusby konstmuseum.
                                                             
Martta Wendelin (1893–1986) var en av de mest betydande finländska illustratörerna på 1900-talet. De ömsinta och rara bilderna från barndomen, hemmet och familjekretsen var viktiga för finländarna genom alla de stora händelserna under det förra århundradet.

Ilkka Lammi

5.5–9.9.2012

Ilkka Lammi (1976–2000) gjorde en kort men mycket produktiv karriär som målare. Den konstnärliga produktion som han skapade under sex års tid är den som fortsättningsvis berör många, intresserar samlare och fängslar publiken. Redan under sin livstid blev han en konstnärslegend, vilket utställningen i Tikanojas konsthem ytterligare understryker. Lammis konst har blivit en del av det gemensamma finländska konstnärliga uttrycket.

Den unga konstnären slog igenom åren 1999 och 2000. Han blev känd för de känsliga och samtidigt starka kvinnogestalter han målade samt för att vara en effektfull skildrare av barn, naturen och abstrakta landskap. Utställningen i Tikanojas konsthem fokuserar framför allt på Ilkka Lammis kvinnoskildringar.

Lammi befann sig mellan ett realistisk och abstrakt uttryckssätt. Spåren av Lammis tillgivenhet för äldre konst syns i hans verk. Han beundrade mästare inom målarkonsten, konstnärer som Andreas Zorn och Albert Edelfelt, men nöjde sig inte med att upprepa deras manér utan kombinerade sin kännedom om traditionerna inom den konsthistoriska målarkonsten med sin egen personliga stil.

I utställningen vid Tikanojas konsthem får man också se skymten av andra motiv ur Ilkka Lammis produktion: bland annat nakenstudier från hans studietid.  Lammi inledde studierna vid Bildkonstakademin år 1996. Han studerade flitigt, övade sig och förbättrade sin teknik. Under våren 2000 fick han sin kandidatexamen i bildkonst.

Under midsommaren samma år drunknade Lammi till följden av en stroke. Hans konst lever fortsättningsvis mitt i bland oss. Under hela 2000-talet har försäljningen av hans konstverk fortsatt vid de kända auktionshusen.  Utställningar som presenterat hans verk har senast arrangerats vid Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors och vid Lönnströms konstmuseum i Raumo åren 2004-2005.

Utställningen Ilkka Lammi sammanställs denna sommar enbart för Tikanojas konsthem i Vasa. I samband med utställningen produceras en utställningspublikation där lektor i bildkonst, Maija Kiviharju skriver ämnet Den mytiska konstnären – formandet av konstnärslegenden Ilkka Lammi.

Hanneriina Moisseinen: Var är han?

5.5–9.9.2012

Berättelsen om en försvunnen far berör i Gårdskapellet vid Tikanojas konsthem. Bildkonstnär Hanneriina Moisseinens utställning Var är han? belyser genom serier, skulpturer och installationer ett olöst familjemysterium, ett försvinnande som skedde för över 20 år sedan. Frågan som framkommer i utställningens namn för samman de olika konstverken i utställningen till en helhet. Frågan är den som anhöriga till personer som försvunnit frågar sig om och om igen. Var är han? Varför hittar man honom inte? Frågan hålls aktuell ända fram tills den försvunna hittas, antingen levande eller död. Genom sina verk undersöker Moisseinen hur man medvetandegör saker som helt försvunnit från ens medvetandet.

Hanneriina Moisseinen står i främsta ledet bland serietecknarna i Finland. Hon gör sina serier på ett speciellt sätt genom att brodera och trycka på dukat (sk. käspaikka-dukar) likt de som traditionellt användes i Karelen. När de hänger sida vid sida skapar dukarna en berättelse, på samma sätt som det traditionellt gjordes i Karelen när man mindes de som avlidit.

Utställningen, som behandlar försvinnandet, presenterar dessutom andra verk av Moisseinen, bland annat skulpturer och installationer som föds ur torv, lin, filt, papper och trä. Utställningens verk har tidigare visats på bl.a. Galleria Jangva i Helsingfors och Galleria Saskia i Tammerfors samt i Kiasmas utställning Mitt i synen! som visas fram till 9.9.2012.

Åren 2011-2008

Nándor Mikola - 100-årsjubileumsutställning

27.11.2011-15.4.2012

Den 27.11.2011 har det gått 100 år sedan akvarellisten Nándor Mikola (1911–2006) föddes. För att hedra hans födelsedag öppnas det i konstnärens hemstad Vasa en retrospektiv utställning på Tikanojas konsthem (visas t.o.m. 15.4.2012) och en utställning som behandlar konstnärens liv på Mikolas Akvarellsal (visas t.o.m. 26.2.2012).

Nándor Mikolas 100-årsjubileumsutställning visar på Mikolas mångsidiga konstnärliga arbete och presenterar verk från början av 1950-talet fram till de allra sista verken gjorda 2005. Mikola profilerade sig, särskilt i slutet av sin karriär, som en akvarellist med förkärlek för blommor och det abstrakta, men han gjorde även mycket annat: landskap från hem- och utlandet, stilleben, grafik och oljemålningar. Den retrospektiva utställningen visar även i vilket skede Mikola utvecklades till en förnyare inom akvarellmåleriet. 

Utställningen berättar en konstnärs historia, en historia som till stor del utspelar sig i Vasa. Nándor Mikola flyttade till Vasa 1961 och bodde här ända tills han somnade bort år 2006. Nándor älskade sin hembygd och sitt hemland högt, havet och himlen som bredde ut sig över det, Lapplands natur och våra fyra årstider, särskilt höstens färgprakt.

Av kärlek till konsten - Frithjof Tikanojas konstsamling

15.2 -4.11.2011

Tikanojas konsthem fyller 60 år i år. För att fira detta har samlingsutställningen Av kärlek till konsten sammanställts och i den visas pärlor ur kommerseråd Frithjof Tikanojas konstsamling. Jubileumsutställningen, som samtidigt är konsthemmets nya bashängning, visas från 15.2.2011.
Kommerseråd Frithjof Tikanoja (1877-1964) samlade under sin karriär som affärsman en omfattande konstsamling som han donerade åt Vasa stad i december 1951, alltså för 60 år sedan. Tikanojas privata hem på Hovrättsesplanaden gjordes då om till ett konstmuseum, vårt nuvarande Tikanojas konsthem.

Tikanojas samling omfattar utländska och inhemska konstverk främst från 1800-talet och början av 1900-talet. En stor del av verken är oljemålningar. I samlingen finns också grafik, pastellarbeten och teckningar. I samlingen finns över 1000 verk och i jubileumsutställningen visas 117 av dessa.

Alexander Reichstein: Rekonstruktion av julen

15.12.2010-30.1.2011

Under december kan man se konstnär Alexander Reichsteins installation Rekonstruktion av julen i Tikanojas konsthems gårdskapell. Konstnären har velat återskapa Julevangeliet, genom sin installation gjord av cellpolystyreen, träkäppar och tegel. Installationen andas julstämning genom julkrubban, de tre vise männen, djuren och änglarna. I bakgrunden hörs den berömda estländska kompositören, Arvo Pärts rörande stycke "Alina!".

Reichsteins julinstallationer kan även ses på Vasa järnvägsstation och i Vasa stadsbibliotek. Julkalendern som är framme i biblioteket har tidigare visats i Riksdagens bibliotek i Helsingfors. Suomen kulttuurirahasto har stött utställningen.

Onerva - Stadens kvinnor

2.10.2010 – 6.1.2011

Hurudan var en dag i kvinnornas stad för precis hundra år sedan? Hur tedde sig 1910-talet i kulturhungrande stadskvinnors ögon? Vart hade kvinnorna tillträde med sitt eget sällskap, var trivdes de att vara? Vår reseguide, författaren och journalisten L. Onerva (1882–1972), tar med oss för att flanera och uppleva de bästa delarna: dräktmodet och bildkonstens färger, studentfröknarnas skojigheter, damernas caféer och teaterns aktuella samtalsämnen. Promenaden påminner också om 1910-talets skuggsidor, men avslutas briljant med ett besök på fröken Schjerfbecks succéutställning hösten 1917.

Allt som kan beskådas på utställningen är utvalt enligt de ledtrådar som L. Onerva givit oss: med hennes verk, tidningsartiklar, konstkritik och brev som ledning och inspiration. Förutom tidsepokens mustiga målningar och andra konstverk får vi leva oss in i tiotalet med hjälp av fotografier, dräkter och föremål. Några särskilt uppfriskande verk från Vasa har fått komma med i utställningen som gästande stjärnor.

Utställningen Onerva – Stadens kvinnor har producerats av konstmuseet Ateneum, där utställningen visades under våren och sommaren 2010. Utställningen har planerats av Anna Kortelainen och utställningsarkitekturen är gjord av Minna Santakari.

Floromani

12.6-29.8.2010

Utställningen Floromani presenterar konstnärernas blomstermani tematiskt från barocken till våra dagar. Blommornas hemligheter utforskas med hjälp av mer än ett hundra konstverk.

Floromani ifrågasätter blomstermotivens skenbara enkelhet och granskar blommornas och växternas roll i bildkonsten. I äldre tider tolkades konstverkens blommor som religiösa och mytologiska symboler. Senare har blomsterspråket sekulariserats, men fortfarande erinrar blommorna oss om paradisets trädgård, Eden. I porträtten kan blomman betona den avporträtterades skönhet och dygdighet. Den kan antyda personens maktställning och status, ge en försynt vink om hans eller hennes hemligheter eller offentligen avslöja personens passionerade natur. I de traditionella blomsterkompositionerna för blomman lydigt en dialog med de andra föremålen eller blir genom sin egen kunglighet tavlans självklara medelpunkt. Blomstertemat har förutom konstnärer fascinerat också bl.a. vetenskapsmän och hantverkare. Infallsvinklarna är olika, men skiljer sig slutresultaten från varandra?

Utställningen har genomförts i samarbete med Estlands konstmuseum och största delen av verken är lånade från Kumu, Kadriorgs konstmuseum och Konstmuseet i Tartu samt Stadsmuseet i Tallinn och Tartu universitetsbiblioteks samlingar. Många stora namn ur Estlands konsthistoria är representerade, bl.a. Adamson-Eric, Johann Köler, Karin Luts och Kristjan Raud.

Extas

20.4-30.5.2010

Utställningen Extas, som 20.4 öppnas i Tikanojas konsthem med Anna Kortelainen som kurator, presenterar Stendhals syndrom, som har fått sitt namn efter den franske författaren Stendhal. Syndromet är ett tillstånd av kraftig förvirring, extas eller sinnesrörelse förorsakat av bildkonst – ibland också ångestskapande, men till all lycka alltid tillfälligt. Det kan handla om ovanliga synförnimmelser, overklighetskänsla, yrsel, extatisk glädje eller en rejäl gråtattack. Det är en upplevelse som det är svårt att klä i ord, en extremt intensiv, individuell och säregen livsupplevelse för en konstälskare.

På utställningen Extas får vi ett unikt tillfälle att fördjupa oss i Stendhals upplevelse, för fotografen Davide Pavone ställer ut sina enastående fotografier av de fresker som förorsakade Stendhals mystiska extatiska tillstånd och som den stora allmänheten inte har tillgång till då de är inlåsta i ett kapell. På utställningen kan vi också bekanta oss med konstnär Petri Kavermas bildserie med funderingar om vad som händer inom oss, då vi under vår resa stöter på minnesrika kulturobjekt. Sedan kan vi sätta oss ner och beundra stora renässansmästares verk, vilka bevisligen har förorsakat Stendhals syndrom.

Den magiska lampans bilder kommer från Centralarkivet för bildkonst och Kejserliga Alexanderuniversitetets samling av undervisningsplanscher, med vilka konsthistoriastuderandena försattes i skönhetsextas i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Doseringen kompletteras av exponerande verk lånade ur bl.a. Sinebrychoffs konstmuseums samlingar – d.v.s. en imponerande kavalkad av konst, bildmotiv i anslutning till Stendhals syndrom samt berättelser om syndromet och därav föranledda upplevelser.

Paula Blåfields installation
Körverk - Gräsbacka blandade kaninkör

25.4.-30.5.2010

Skulptören och keramikern Paula Blåfields 50-års jubileumsutställning presenterar en installation i keramik, som består av en hel kör av harar och tillhörande ljudvärld. Som förebild för installationens harar fungerar den 40-centimeter höga haren, citykaninen. Ofta förekommande teman för Paula Blåfields keramikskulpturer är mytologiska figurer och antropomorfa varelser, som enhörningen, pegasos, harängeln och vargkvinnan. Haren har alltid varit speciellt intressant för konstnären.

Commedia dell’arte – Couture Edition

13.2.-11.4.2010

De flesta av oss kommer, då vi hör ordet porlinsfigur, att tänka på mormors eller farmors småballerinor och andra porslinsfigurer, som vi i den yngre generationen sällan förstod att värdesätta. Men nu blåser det nya vindar! Porslinsfigurerna har kommit tillbaka i inredningarna som en ömsint handräckning till det förgångna, då figurerna hade en självskriven plats i våra hem. Och de som vill vara moderna kan skaffa önskade varianter av sina klassiker från kända porslinstillverkare.

I synnerhet är de skatter som tillverkats av Nymphenburgs porslinsfabrik (Porzellan Manufaktur Nymphenburg) i München beundransvärda! Företaget, som för inte så länge sedan firade 260-årsjubileum, erbjöd sexton ledande internationella modeskapare ett annorlunda tillfälle att bekläda företagets klassiska commedia dell’arte-samling, som skapades i mitten av 1700-talet av rokokoskulptören Franz Anton Bustelli. De på det här sättet födda moderna porslinsfigurerna blev en jättesuccé, naturligtvis tillverkade bara i begränsade partier. Allt är möjligt, då bl.a. Vivienne Westwood, Viktor&Rolf, Christian Lacroix och den nya lovande Pugh Gareth får fria händer att modernisera det kulturella arvet.

Utställning, som nu kommer till Vasa via Paris, London och Düsseldorf, var för första gången framme i Schloβ Nymphenburg sommaren 2008. Från Finland fortsätter de konstfärdiga figurerna sin världserövring till Förenta Staterna. De vid utställningen framsatta prototyperna, som kommer direkt från Nymphenburgmästarnas ateljéer samt designarnas första skapelser och de ursprungliga vita porslinsfigurerna väcker hela den komplexa tillverkningsprocessen till liv på nytt. Och Florian Böhms intressanta foton av modeskaparna i sina egna studior är en viktig del av helheten.

För planering och byggande av utställningen svarar Nymphenburgs egna designers Clemens Weisshaar och Reed Kram.

Helena Westermarck 1857-1938

12.12.2009-24.1.2010

Helena Westermarcks måleri, hennes litterära produktion och samhällsengagemang vittnar om en ovanlig begåvning. Knappast någon har lika mångsidigt och målinriktat som Westermarck genom sitt livsverk banat väg för kvinnorna i det sena 1800-talets Finland. Som målare var hon radikal för sin tid. Största delen av Westermarcks bevarade konstverk finns fortfarande i privat ägo och är därför rariteter som sällan visas offentligt. Amos Andersons konstmuseum ordnade hösten 2009 utställningen, som gav en sällsynt möjlighet att bekanta sig med Westermarcks finstämda skildringar av människor och natur. En mindre uppsättning av utställningen fortsätter i Tikanojas konsthems tredje våning. Utställningen omfattar oljemålningar, akvareller, pasteller och skisser av Helena Westermarck.

Utsätt dig för konsten! Holländska mästare från Hallwylska museet

28.10.2009–10.1.2010

Hur skulle ett holländskt landskap från 1600-talet låta, eller hur känns ett klassiskt stilleben? Under slutet av året erbjuder Tikanojas konsthem en utställning och konstupplevelse för alla sinnen. Då kommer nämligen samlingarna tillhörande grevinnan Wilhelmina von Hallwyl, som bott i Hallwylska palatset i Stockholm, på besök till kommerseråd Frithjof Tikanojas hem i Vasa.

I utställningen, som är sammanställd ur Hallwylska museets samlingar, visas holländsk målarkonst från 1600-talet, fantastiska blomsterstilleben, porträtt och landskapsmålningar av bl.a. följande konstnärer: Pieter Brueghel, Salomon van Ruysdael, Gerard ter Borch, Jan van Goyen och Rachel Ruysch. Utställningen är ett samarbete mellan Hallwylska museet, Sinebrychoffs konstmuseum och Tikanojas konsthem.

Rokoko

18.6–6.9.2009

1700-talet intresserar igen: glädjen och dramat, upplysningen och nyttan, prakten, de välvande formerna, silket, den tryckta bomullen, smyckena, kläderna och perukerna. Rokokons kultur väcker intresse, många konstnärer och designers arbetar med stilriktningen som inspiration. Rokokon är på modet i såväl kläder, reklam som inredning. 1700-talets frisinniga, nyfikna nya upplysningstid som tillät nya ideologier intresserar återigen. I Helsingfors firas en årligen återkommande kulturfestival i rokokoanda. Och hur många filmer som utspelar sig på 1700-talet har vi inte sett på sistone? Den kändaste torde vara Sofia Coppolas film Marie Antoinette – berättelsen om en drottning, vars person och praktfulla livsstil präglade hela tidsepoken. Utställningen presenterar bildkonst, praktfulla porträtt, porslin, möbler och kultur från 1700-talet samt visar även genom Jukka Rusanens konst hur nutiden kan möta rokokon.

Pekka Halonen

5.4-29.5.2009

Tikanojas konsthem erbjuder under våren en utställning med en av den finländska guldålderns mest älskade konstnärer, Pekka Halonen (1865-1933). Halonens konst var under sin tid med och formade den nationella självkänslan och har bevarat en central position i såväl konsthistorien som i publikens hjärtan - det bekräftade bl.a. Ateneums stora Pekka Halonen -utställning förra året. Utställningen har möjliggjorts genom samarbete med bl.a. Halosenniemi museum, Halonens konstnärshem i Tusby.

Mika Waltari och konstnärsvännerna

7.2-29.3.2009

Utställningen visar vad bildkonsten kan betyda för en författare. Eemu Myntti (1890-1943), Yrjö Saarinen (1899-1958), Otto Mäkilä (1904-1955), Mauno Markkula (1905-1959) och Aimo Kanerva (1909-1991) förenades av ett starkt uttryckssätt och villkorslös hängivenhet för konsten. Samma passion präglade också Mika Waltaris (1908-1979) författarskap.

Speglingar

16.11.2008 – 11.1.2009

Under årets mörkaste tid presenteras utställningen Speglingar i såväl Tikanojas konsthem som Kuntsis museum för modern konst. Speglingstemat behandlas på flera olika sätt; i utställningen får vi se stilspeglar, vi bekantar oss med spegelns historia och dess betydelser. Bland de utställda verken finns motiv ur såväl den äldre konsten som från nutidskonsten; målningar, skulpturer, videos, fotografier från 1700-talet till i dag. Bland utställningens konstnärer finns bl.a. Severin Falkman, Alexandra Frosterus-Såltin, Gunnar Berndtson, Hans-Christian Berg, Elina Brotherus, Magnus Enckell, Johanna Ehrnrooth, Eero Hiironen, Pekka Jylhä, Ismo Kajander, Kimmo Schroderus, Jyrki Siukonen, Petra Immonen. Från Vasa åker utställningen ut på turné; under våren 2009 visas utställningen i Wäinö Aaltonens museum och under sommaren i Tavastehus konstmuseum.

De höga klackarnas tjusning

4.10 -9.11.2008

De höga klackarnas tjusning berättar historien om stilettklacken som utvecklades i Italien år 1953 och presenterar fantastiska skokreationer från 50-talet tills i dag – bl.a. stilettklackar som kända skådespelerskor har använt i olika filmroller. Utställningen presenterar några av de största namnen inom skomodevärlden och koncentrerar sig på såväl historia som olika tekniker so använts i skapandet av de praktfulla stilettklackarna genom tiderna. I utställningen visas de första stilettklackarna som bl.a. Salvatore Ferragamo från Florens designade åt celebriteter som Marilyn Monroe, Lana Turner och Sofia Loren. I utställningen visas även nyare skoskapelser, till exempel Manolo Blahniks Manolos och Jimmy Choos skor, som båda blev välbekanta namn för en stor allmänhet genom tv-serien ”Sex and the City”. Utställningen är producerad av italienska skomuseet (International Footwear Museum) "P. Bertolini" i Vigevano och planerad av skomuseets chef Pier Luigi Muggiati. Utställningen visades i Peking under de olympiska spelen. Från Vasa fortsätter utställningen vidare till Berlin och Madrid. Utställningens kurator är den italienske, internationellt kände skodesignern Armando Pollini.

Skor

4.6-28.9.2008

Skons färg, skaftets mått och klackens modell och höjd avslöjade i tiderna bärarens makt och status. Det finns alltså meddelanden och betydelser förknippade med skor. Sommarens temautställning berättar om skornas historia och presenterar skokonst. I utställningen har skon en symbolisk betydelse antingen i sig själv eller som en del av en konstverkshelhet. Skon kan vara konstverkets del, material eller själva konstverket. I utställningen finns maktskor, förförande skor och oskuldsfulla skor – historiska skor från olika tidsepoker, designskor och skor inom bildkonsten. Bland utställningens skokonstnärer finns bl.a. ungerska Zita Attalai och italienska Silvia Levenson. Skodesignens toppnamn finns också representerade, såsom Minna Parikka, Julia Lundsten, Aki Choklat, holländska Roswitha van Rijn samt italienska Andrea Pfister och Armando Pollini. Bland utställningens konstnärer finns namn som engelska Susan Cutts, svenska Einar Jolin, Nils von Dardell och Christian Krogh samt finländska Helene Schjerfbeck, Albert Edelfelt, Juhani Harri, Tarja Pitkänen-Walter, Kaarina Kaikkonen, Hannu Väisänen, Eero Järnefelt, Adolf von Becker och Rudolf Koivu.

Francisco Goya

19.3-18.5.2008

Uställningen presenterar Francisco Goyas berömda grafikserier Los Caprichos, Los desastres de la guerra, La tauromaquia och Los proverbios. Utställningen består av drygt 150 verk. Francisco Goya (1746-1828) hör till de stora mästarna inom konsten, vars konst fortfarande tilltalar och är väldigt aktuell. Framför allt hans uttrycksfulla grafikserier gjorde honom till ”den förste modernisten” och hans inflytande på 1800- och 1900-talens konst var stor. Den största delen av verken i utställningen tillhör Sinebrychoffs konstmuseums samlingar.

Vincent Lunardi med vänner på hans tredje ballongfärd och andra verk ur Tellervo och Matti Waskilampis konstsamling

26.1-2.3.2008

Utställningen presenterar äldre europeisk grafik från 1500-talet till början av 1800-talet. I de verk som presenteras i utställningen representeras framför allt grafik från Italien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Bland verken finns såväl mästerverk av berömda konstnärer som okända, skickliga gravörers verk. Utställningen presenterar den gamla grafikens tekniker och motiv; emblem, genrebildsgrafik, religiösa och mytologiska motiv, porträtt, vedutor, litterära motiv, aktuella händelser samt reproduktioner av kända konstnärers verk.

Åren 2007-2004

Dorrit von Fieandt

10.10 - 30.12.2007

Dorrit von Fieandts omfattande retrospektiva utställning Livets färger presenterar en konstnär som under sin över 50 år långa karriär konsekvent gått sitt egen väg. Dorrit von Fieandt grusar de gamla, invanda uppfattningarna om såväl keramikkonsten som uttryckssätt som de anspråkslösa, minimalistiska finländska designen. I utställningen visas unika föremål från 1940-talet till slutet av 1990-talet samt serietillverkade föremål och serviser formgivna för Arabia. Utställningen har sammanställts av Helsingfors stads konstmuseum.

Villa Vaubans samlingar från Luxemburg på besök

27.6.2007 — 23.9.2007

I Tikanojas konsthem kan man njuta av konstmuseet Villa Vaubans samlingar, främst 1800-tals fransk konst ur luxemburgaren Jean-Pierre Pescatores ansenliga samling, t.e.x. Courbet, Delacroix, Delaroche, Dupré, Troyon, Burguereau och Lambinet. Utställningen presenterar bl.a. romantiska landskapsmålningar, historiska porträtt och stora, färggranna blomster-, frukt- och viltstilleben. Utöver samlingen som är på besök från Luxemburg visas även en överblick av den franska konsten i Tikanojas konsthems samlingar.

Tyko Sallinen -
Krapulakonstnärens änglar och demoner

22.4.2007 — 17.6.2007

Utställningen presenterar en mångsidig konstnär. Tyko Sallinen (1879-1955) var på sin tid en prisad och omstridd konstnär. Hans djärva, fauvismiska målningar, de stora människoskildringarna inspirerade av kubismen och Cézanne samt landskapsmålningarna väckte under hans tid även meningsskiljaktigheter. Utställningen presenterar såväl Sallinens otyglade kvinnobilder från 1910-talet, hans kända sinnliga målningar av första hustrun Mirri liksom 10-talets färggranna landskapsmålningar och cézanneinspirerade stora personkompositioner. Dessutom målningar som Lördagkväll och Dans med djävulen nationella skildringar av den finländska fattigdomen och extatisk religiositet som är målade i novembergruppens anda med mörk färgskala och stramt formspråk. Hyvinge konstmuseum har sammanställt utställningen.

Eemu & Eero & Einari

8.11.2006 — 25.2.2007

Denna utställning ger publiken omfattande konstverkshelheter av tre österbottniska konstnärer från början av 1900-talet, som tillhör den finländska konsthistoriens absoluta centrum. Eemu Myntti (1890-1943), Eero Nelimarkka (1891-1977) samt Einari Uusikylä (1890-1973) skapade alla personlig konst och sina egna konstnärskarriärer.

Trädgårdskonstens mästare Tage Andersen med Tikanojas samlingar

13.9.2006 — 22.10.2006

Den legendariske danske blomsterkonstnären Tage Andersen trollar av olika blommor, växter och frukter fram fantastiska stilleben och interiörer. Salongerna, trädgården och gårdskapellet vid Tikanojas konsthem presenterar mästaren och hans skapelser i dialog med verken i Tikanojas egna samlingar. På Tikanoja får vi i höst uppleva Andersens underbara sagovärld.

Barockt - 1600-talets temautställning

14.5.2006 — 3.9.2006

Under sommaren presenterar Tikanojas konsthem utställningen Barock som 400-årsjubiléet till ära för publiken till 1600-talet genom barockens konst. I museets alla tre våningar sprider sig den frodiga, skulpturala barocken i form av inredning, mode, konstindustri och bildkonst. Även Tikanojas Gårdskapell är en del av barockutställningen. Porträtt, allegoriska och mytiska målningar, interiörer samt stilleben var konstnärernas favoritmotiv under barocken.

Mathilda & Alexandra & Fanny & Evelina

16.2.2006 — 30.4.2006

Utställningen presenterar fyra 1800-tals konstnärinnor som var banbrytare på konstens område: Mathilda Rotkirch (1813-42), Alexandra Frosterus-Såltin (1837-1916), Fanny Churberg (1845-92) och Evelina Särkelä (1847-1939). Alla hade de dessutom anknytning till Vasa. Utställningen presenterar verk av dessa fyra konstnärer, samt belyser deras personer. Vasakonstnären Mia Damberg står för den moderna synvinkeln i utställningen.

Helene Schjerfbeck

16.10.2005 — 29.1.2006

I Tikanojas konsthem visas verk av Helene Schjerfbeck (1862-1946), ett av konstvärldens största namn och en av dess mest älskade konstnärer. Som utgångspunkt för den av Tikanojas konsthem sammanställda utställningen är några verk av Schjerfbeck som tillhörde kommerseråd Tikanoja, men som han under 1940-talet försakade. De centrala Schjerfbeck-verken, Skuggan på muren (1883), Framför bastun, Diana (1915) och Bilderboken (1917), köpte Tikanoja från Gösta Stenmans samlingar i början av 1920-talet, samtidigt som han införskaffade sin fina samling av fransk konst, och helt i enlighet med sitt löfte sålde han verken tillbaka till Stenman.

Utställningen som visas i Tikanojas konsthem 16.10.2005-29.1.2006 för bl.a. de verk, som tidigare tillhört Tikanoja, åter till husets väggar på Hovrättsesplanaden 4. Utställningen är sammanställd med dessa verk som grund, tillsammans med de varianter som Schjerfbeck senare gjorde av verken samt andra verk som konstnären gjorde under samma tidsperiod. Eftersom verken är från olika decennier, skapar utställningen samtidigt en överblick över Helene Schjerfbecks liv och skapandets många olika perioder. Som ett eget tema presenteras i utställningen även Schjerfbecks sensibla blomstermotiv.

Veli Ekroos — Fri konstnär!

8.9 — 2.10.2005

Konstnären och bildkonstens befrämjare Veli Ekroos pensionerades från sin tjänst som lärare i bildkonst och fortsätter som konstnär. Ekroos, som i över 40 år verkat på konstens område, visar sin konst i jubileumsutställningen i Tikanojas konsthems tredje våning samt i Gårdskapellet. Ekroos målar och gör grafik. I hans production finns verk som täcker hela väggar och andra som är miniatyrverk. Figurativ och nonfigurativ konst är förenad i konstnärens verk. Ekroos begrundar ofta samma tema en längre tid och grupperar sina verk i diptyker och triptyker. Hans teater- och filmintresse syns i hans tredimensionella, kulissaktiva verk i lådor.

Orientens lockelse

8.6 — 4.9.2005

Orienten - vilka sinnebilder väcker ordet? Utställningens syfte är att visa olika synvinklar och exempel på temat. På utställningen finns både äldre och nyare konst från 1700-talet till nutid. Utställningen bjuder på exempel av verk av konstnärer med motiv från Främre Orienten och Medelhavsländernä. Det finns många olika element i utställningen: tradionell konst av t.ex. Albert Edelfelt, Hugo Backmansson, Oscar Parvianen, Eemu Myntti, sagoillustrationer av Rudolf Koivu och flera exempel på nutidskonstnärer; Leena Luostarinen, Hannu Väisänen, Kalle Hamm, Mari Rantanen. Utställningen fortsätter i konstmuseet i Salo.

Blommorna — Karin Oldfelt Hjertonsson

10 — 29.5.2005

Utställningen Blommorna presenterar den svenska, för tillfället i Finland boende, konstnären och konstgrafikern Karin Oldfelt Hjertonsson. Naturen har alltid varit en viktig inspirationskälla för Oldfelt Hjertonsson. Intresset för naturen och särskilt för blommor syns i konstnärens nyaste akvareller. De är från åren 2002-2005 och har kommit till under konstnärens tid i Finland. Men Karin Oldfelt Hjertonssons blommor är inga botaniska skildringar utan egna, personliga tolkningar. Utställningen lyser i rött, blått och gult. Utställningen har varit utställd i Heinola och Ekenäs och fortsätter till gamla Kaplansgården i Borgå.

Meddelanden — Viestejä

5 — 29.5.2005

Pro Artibus har producerat en utställning som presenterar nutida smideskonst av finlandssvenska konstnärer. Meddelanden visar resultatet av ett brett kunnande, en gedigen hantverksskicklighet och ett stort matt fantasi. Efter en gallring inbjöds ett tjugotal smideskonstnärer att delta i projektet, 17 stycken från hela Svenskfinland hörsammade inbjudan. Utgångspunkten är metal, i övrigt har det varit fritt fram för materialkombinationer. Meddelanden har visats i Ekenäs och i Borgå och den fortsätter till Mariehamn.

Anders Zorn

12.2 — 5.5.2005

Anders Zorn (1860-1920) är ett begrepp och en ikon i svensk konsthistoria. Fortfarande är han Sveriges genom tiderna mest framgångsrika konstnär som gjort bade internationell och nationell karriär. Zorn utställningen i Tikanojas konsthem visar delvis en annan Zorn än den som vi är vana att se. Utställningen visar Zorn som akvarellkonstnär och verk från de tidiga decennierna av hans karriär. Under åren från 1880-talet till tidigt 1890-tal koncentrerade Zorn på akvarell och nådde en exeptionell mästerskap. Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn förverkligade den stort uppmärksammade akvarellutställningen.

Mia Damberg: Skymningsländer, Hämärän maat, Lands of Twilight

6 — 30.1.2005

Mia Damberg är en av Vasas centrala nutidskonstnärer. Hon är textilkonstnär och ett utmärkt exempel på en nutidskonstnär som mångsidigt använder sig av konstens möjligheter och stilar samt behärskar olika tekniker i skapandet av sin egen personliga stil. Dambergs alster föds genom intuition och experiment, därför känns de också väldigt personliga. Hon är känd för sina starka och samtidigt väldigt känsliga verk. Damberg handskas smärtsamt med vår tids fenomen och känslor. Utställningen fortsätter till konstmuseet i Salo 5.3-10.4.2005 och Helsingfors, Galleria BE19 11-29.5.2005.

Madonna

12.12.2004 — 30.1.2005

I Madonnautställningen vid Tikanojas konsthem finns traditionella västerländska Madonnabilder. Utställningen fokuserar på Jungfru Maria och barn - temat. De utställda verken är franska gotiska träskulpturer från 1200-talet, flamländska och italienska mästares madonnaverk från 1500- och 1600-talen samt senbarockens målningar och grafik från 1700-talet.

Hanna Kantokorpi: Helgonlegender

12.12.2004 — 2.1.2005

I utställningen Helgonlegender har konstnären Hanna Kantokorpi fördjupat sig i kyrkohistorians legendariska hjältar, som på sitt eget sätt givit stadga åt kristendomen. Till utställningen har hon valt många helgon: eremiter, martyrer, jungfrur samt även skriftställare som Helige Kristoforus, Heliga Maria (från Egypten), Antonius från Padua och Heliga Rosa. Helgonmotivet har Kantokorpi arbetat med länge. Verken i utställningen är från åren 1994-2004.

Linnea i målarens trädgård

6.10 — 5.12.2004

Linnea är en liten flicka som älskar blommor och växter. Tillsammans granskar Linnea och hennes vän, trädgårdsmästaren Blomqvist, den välkände konstnären Claude Monets (1840-1926) målningar och bekantar sig med Monets trädgården i Giverny. Linnea i målarens trädgård - utställningens akvareller är Lena Andersons illustrationer.

Ernest Meissonier — Män emellan

26.9 — 28.11.2004

Fransmannen Jean-Louis-Ernest Meissonier (1815-1891) var en av sin tids mest framgångsrika konstnärer. Han var en aktad förebild för såväl Albert Edelfelt som Gunnar Berndtson. Målningarnas motiv representerar 1700- och 1800-talens kavaljerer, konstnärer, musikanter och gentlemän avbildade i fritidsssysselsättningar. Mest känd är Meissonier för sina rokokointeriörer. Utställningen har producerat Helsingfors stads konstmuseum och Tikanojas konsthem.

Växtvänner — Pion, klematis, skogsstjärna, jungfru marie hand och löjtnantshjärta

9.9 — 3.10.2004

Höstsäsongen i Tikanojas konsthem påbörjas med fem konstnärers grupputställning Växtvänner. I utställningen deltar konstnärerna Maija Albrecht, Inari Krohn, Ulla Liuhala, Ulla Pohjola och Metta Savolainen, som alla närmar sig temat på olika sätt; genom grafik, målningar och broderier. Växtvänner, som finns utställd i konsthemmets tredje våning och i Gårdskapellet, är samtidigt en studieresa i växtvärlden och en symbolisk framställning av människolivet.

I drömmarnas rike

16.6 — 5.9.2004

I drömmarnas rike är en genomskärning av konstens sovare, sovande och drömmar – allt från 1600- och 1700-talens mytiska sovare, herdeidyller och allegorier till nationalromantiska dagdrömmar samt nutidskonstens surrealistiska och mångfacetterade drömvärldar.

Utställningen presenterar sovandet som tema i verk av många konstnärer, bl.a. Nils Blommér, Eero Järnefelt, Hugo Simberg, Alvar Cawén, Maria Wiik, Hanna Frosterus-Segerstråhle, Pekka Halonen och Yrjö Saarinen. Nyare konst i utställningen presenteras av t.ex. Kimmo Kaivanto, Alpo Jaakola, Risto Suomi, Kalervo Palsa, Outi Heiskanen och den unga konstnärskåren bestående av bl.a. Pasi Tammi, Ilkka Lammi, Marja Pirilä, Anu Miettinen, Merja Laine, Leonora Fredriksson… Många av konstnärerna är också kända för sina ”drömvärldar”. Installationen i gårdskapellet ”Törnrosasömn” av den unga Vasakonstnären Sonja Backlund.

22 ögonblick under Afrikas himmel —
Tero Laaksonens och Akseli Gallen-Kallelas bilder från Afrika

31.3.2004 — 31.5.2004

Vår nationalkonstnär Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) var förutom en individualistisk konstnär också en fördomsfri upptäcktsresande och äventyrare. Den absoluta höjdpunkten av hans äventyrshunger var hans resa till Afrika, som ägde rum under åren 1909-10. Ett modigt och krävande hopp till ekvatorn; till Brittiska Ost-Afrika, det nuvarande Kenya. De verk som Gallen-Kallela producerade under sin tid i Afrika ansågs vara felsteg, bort från nationella motiv som ansågs viktiga. Först långt senare erkändes den moderna och konstnärliga förtjänsten hos dessa glödande färgrika, expressionistiska oljemålningar och ögonblicksartade situationsbilder.

Gallen-Kallela sedd ur bildkonstnärens och upptäcktsresandens synvinkel tilltalade Tero Laaksonen (f. 1953) långt innan han själv blev konstnär. Laaksonens intresse har inspirerat honom att under de senaste åren granska en av de mest intressanta tidsperioderna i Gallen-Kallelas liv och produktion; tiden i Afrika och de verk som då föddes, afrikanska föremål som han hämtat med sig från resan och konstnärens personliga reseutrustning samt de minnen som resan senare väckte hos Gallen-Kallela. Tero Laaksonen använde allt detta som utgångspunkt för sina egna verk. Han valde 22 föremål från Afrika resan som utgångspunkt för sina målningar. Han ville undersöka vilka fysiska spår Gallen-Kallelas resa som innehöll många kraftfulla upplevelser har lämnat för eftervärlden förutom målningarna - vad händer med minnen under tidens gång. Tero Laaksonens 22 målningar som färdigställdes år 2003 är mångtydiga portar till Gallen-Kallelas Afrika. De är intuitiva tolkningar av Gallen-Kallelas resa, dess konstnärliga och vetenskapliga resultat och personliga stämningar.

Lena Cronqvist

8.2 — 21.3.2004

Lena Cronqvist (f.1938) är en modern klassiker. Har man en gång sett hennes omtalade målningar glömmer man dem aldrig. Lena Cronqvists utställningar är sedan årtionden både välbesökta och hyllade. I höst 2003 ordnade Malmö Konstmuseum en återblick i hennes rika produktion från främst 1990-talet fram till idag med den största Cronqvist-utställningen någonsin. En del av utställningen fortsätter Vasa i Tikanojas konsthem.

Lena Cronqvist (f.1938) är en modern klassiker. Har man en gång sett hennes omtalade målningar glömmer man dem aldrig. Lena Cronqvists utställningar är sedan årtionden både välbesökta och hyllade. I höst 2003 ordnade Malmö Konstmuseum en återblick i hennes rika produktion från främst 1990-talet fram till idag med den största Cronqvist-utställningen någonsin. En del av utställningen fortsätter Vasa i Tikanojas konsthem.

Åren 2003-2000

Eemu Myntti, Aimo Kanerva, Carl Wargh —
Akvarelllandskapets kraft och sensibilitet

15.1 — 9.3.2003

Utställningen Eemu Myntti & Aimo Kanerva & Carl Wargh presenterar landskapsbilder ur tre akvarellisters synvinkel - naturbilder där människan inte är närvarande. Utställningens arbeten berättar mycket om samma natur, fastän landskapen avbildar en lång tidsperiod: Mynttis akvareller är från 1920-30-talen, Kanervas arbeten från 1950-70-talen och Warghs arbeten från 1970-talet ända fram till nutid. Mynttis, Kanervas och Warghs akvareller avbildar ett realistiskt landskap. Målningarna är ekspressiva, ofta simplifierade, men mycket sensitiva.

Preussisk Odyssè —
Tapani Tammenpääs konstgrafik

15.1 — 16.2.2003

Preussisk Odyssè presenterar vasakonstnär Tapani Tammenpääs (f. 1934) konstgrafik från tre decennier.

Kuvia — P. Vetikon piirroksia ja
Eetu Sillanpään valokuvia

25.2 — 23.3.2003

Pentti Vetikon (s. 1948) karikatyyriset kuvat ovat hilpeän humoristia ja pisteliään satiirisia. Vetikon työt tulvivat eri vuosikymmenien ajankohtaisia uutisaiheita, joita hän on osuvasti, mutta hyväntuulisesti analysoinut. Eetu Sillanpää (s. 1958) tavoittaa töittensä aiheet - ohikiitävät hetket - syvien varjojen ja valon kontrastina. Kuvat herättävät uteliaisuutta ja tunteita: arjen oivalluksia, lyhyitä hetkiä, paljon tulkittavaa. Näyttelyn työt ovat läheltä ja kaukaa, mukana on kuvia mm. Egyptistä, Kosovosta ja Kiinasta. Kuvia -näyttely liittyy sanomalehti Pohjalaisen satavuotisjuhliin. Eetu Sillanpää toimii lehtikuvaajana Pohjalaisessa ja Pentti Vetikko graafikkona.

Tuula Lehtinen — Inredningsutställning

19.3 — 27.4.2003

Då det vardagliga tingen blir tillräckligt vanliga, lägger man knappt märke till dem längre. En kaffekopp, en tallrik, en sovrumstapet... Konstgrafikern Tuula Lehtinen (f. 1956) från Tammerfors utnyttjar i sin konst som motiv saker som finns i ett vanligt hem. Hon öppnar våra ögon för skönheten i de detaljer som glömts bort på grund av sin vardaglighet och väcker dem till liv på nytt genom att förstora - eller reproducera mönster som är kända från massproduktionen.

Sirkka Könönen — Marengtösen och andra Könös-kakor

28.3 — 27.4.2003

Textilkonstnär Sirkka Könönen (f. 1947) är känd för sina glada och färggranna praktiska ylletröjor med djur- och växtmotiv. men under de senaste åren har hon gjort även något helt annat: Sirkka Könönen gör onyttiga och opraktiska kakor! Hon använder för sina kakor otaliga material som hon samlat under åren under sina resor runt världen eller som hon köpt på loppmarknader. Hennes kakor är gjorda av styrox, kastruller eller marsipan och dekorerade med barbieskor, läppstift, virkade rosor, kammar, skedar, kottar, plastpåsar eller vykort. Ordet kaka har ju många betydelser och används även i olika sammanhäng. Detta intresserar Könönen och hon gör likaså. Hennes kakor har flera betydelser; en del är rent kitsch, de andra tar även ställning.

Tikanoja — konsthem för barn

4.5 — 1.6.2003

Under maj månaden pågår utställningen Tikanoja - konsthem för barn, som presenterar förutom ett urval av Tikanojaska samlingen, husets och familjens historia och aktiverar barn och ungdom genom t.ex. konstdetektivvandring puzzelspel eller barnkammarkonserter.

Barnbilder — Finska konstens barnmotiv

11.6 — 7.9.2003

Barnbilder - Finska konstens barnmotiv presenterar barnbilder inom finsk konst. Konstnärerna från olika tidsperioder finns med - från 1700-talet till nutiden: bl.a. Nils Schillmark, Arvid Liljelund, Hugo Simberg, Venny Soldan-Brofelt, Hanna Frosterus-Segerstråle, Helene Schjerfbeck, Vilho Lampi, Paavo Tolonen, Rauni Liukko, Henrietta Lehtonen och Anu Miettinen.

Bildkonstnärer har i all tid fascinerats av barns gåtfullhet, att få fånga barnets gestalt på en bild. Motiv för barnbilderna har varit alla skeden i barndomen. Barnen har speciellt ofta avbildats då de har sovit eller lekt.Barnbildernas popularitet har växlat under årens lopp. Realisterna i slutet på 1800-talet avbildade gärna barn som det var synd om, tiggare och sockenbarn. Även t.ex. på 1970-talet vaknade många konstnärer och upptäckte barnens situation. Vår tids unga konstnärsgeneration "badar" ofta ymnigt i sina egna barndomsupplevelser i sina bilder.


Armas Vainio (1923 — 2003)

17.9 — 26.10.2003

Armas Vainios (f. 1923) retrospektiva utställning på Tikanojas konsthem planerades i samarbete med konstnären själv inför hans 80-års jubileum. Utställningen blev överraskande hans minnesutställning. Med denna utställning erbjuds publiken ett unikt tillfälle att bekanta sig med Armas Vainios konst. Målet med den retrospektiva utställningen är att skapa en bild av Armas Vainios konstnärskarriär.

Förutom de grova och idylliskt stämmningsfulla landskapen och känsliga stilleben ryms även annat in i Armas Vainios konstnärskarriär. Han har ofta också kunnat överraska - speciellt under 1960-talet, då hans arbeten under olika grupputställningar ofta skiljde sig från andra, tack vare de vågade experinenten. Arbeten från Armas Vainios sista period andas i allt högre grad en stillastående stämning och nostalgi. Vainios arbeten är Österbottens nationalromantik.


Mika Putro — Thai - fotografieminnen från Thailand

8 — 26.10.2003

Fotografen Mika Putro från Vasa presenterar sina fotografieminnen från Thailand. Thailand är ett viktigt land för Putros familj - de adopterade tre barn från Thailand åren 1991, 1994 och 1997. De tre resorna öppnade ett fönster till en fascinerande värld -ett land med kontraster.

Carl Larsson (1853 — 1919)

8.11.2003 — 1.2.2004

Tikanojas konsthems utställning presenterar Carl Larsson (1853-1919), en av Sveriges mest älskade konstnärer. Även i Finland har hans konst alltid haft sin trogna beundrarskara, fastän hans verk har mycket sällan setts här i utställningar. Den föregående utställning var år 1981 i Helsingfors i Amos Andersons konstmuseum och före det år 1913.

Carl Larsson målade i Frankrike i början av 1880-talet med andra skandinaviska konstnärer. Sitt genombrott vann han emellertid efter sin återkomst till Sverige med sina familjeskildringar. Med sina förtjusande familjebilder och interiörer från sitt hem representerade han den borgerliga. Han avbildade sitt idylliska hem på landsbygden i sina akvareller, som sedan spreds som olika album och bokillustrationer till otagliga hem. Detta år har man firat som Carl Larssons 150 års jubileumsår. Utställningen omfattar även jubileumsårets utställningsmaterial, bl. a. en fotografiutställning om familjens liv på Sundborn.

Hannah Kaihovirta-Rosvik — Barnet och tre gåvor

3.12.2003 — 6.1.2004

Vasakonstnären Hannah Kaihovirta-Rosvik har inspirerats av julevangeliet. Hennes tanke är inte att omforma julens budskap, utan att visa på hur hon förstår, relaterar och tolkar budskapet och innehållet i julens berättelse. Utställningen Barnet och de tre gåvorna sammanbinder ett kulturarv med egna föreställningar. Kan julnattens berättelse gripa tag i dagens värderingar? De tre vise männen har konstnären transformerat till tro, hopp och kärlek. Utställningen Barnet och de tre gåvorna består av tre olika uttryck - installation, performans och workshop.

år 2002

Imaginära Landskap — Veikko Takalas retrospektiv utställning

24.2 — 7.4.2002

Veikko Takala (f. 1923) har redan under årtionden hört till de centrala vasakonstnärerna. På den retrospektiva utställningen Imaginära landskap presenteras Veikko Takalas konst från olika tidsperioder. Med finns över 70 konstverk. Takalas konst handlar om dimensioner och former. Ofta finns det i måleriet och tecknandet ytor som han åstadskommit genom att lägga med papper, tyg, metal osv. Takala beskriver ofta i sin konst människans ensamhet och obetydlighet i världen - en viss alienation.

Tiden — Paula Blåfields retrospektiv utställning

14.4 — 26.5.2002

Kolossala keramikskulpturer och keramikinstallationer, starka färger och former, gåtfulla och även förbryllande motiv har blivit kännetecknande för Paula Blåfields (f. 1960) keramikkonst.

Paula Blåfield betraktas oftast som en exotisk keramiker. På många utställningar och i många verk har Paula Blåfield funderat på tiden. Det är därför denna retrospektiva utställning får heta Tiden. Tiden visar konstnärens förflutna men också detta nu - och således inleder den också framtiden. Med på utställningen fins verk från de verksamma 17 åren. Till utställningen har Paula Blåfield även byggt en helt ny installation om huden, där hon förenar tekst, musik, ljud och skulpturer. Utställningen presenterar också i konstmuseet i Sankt Michel 22.11.2002-19.1.2003.

Sommarnattens drömmar — Älvor, vättar och andra väsen

6.6 — 8.9.2002

Tikanojas konsthems sommarutställning Sommarnattens drömmar - Älvor, vättar och andra väsen berättar älvornas och vätternas sagor. Mångformig, mystisk, förtrollande vacker och även den lite skrämmande utställningen erbjuder traditionella älvor och nya och kära tolkningar av dem för pojkar och flickor i alla åldrar. Utställningen är den första granskningen av bildkonstens älvteman i Finland.

Tikanojas utställnings älvberättelser har blivit illustrerade av t.ex. Rudolf Koivu, Venny Soldan-Brofelt, Kaarina Kaila och Jaana Aalto, 1800-talets målare såsom J. Löfgren, Fredrik Ahlstedt, Torsten Wasastjerna, men också många skapare av den moderna konsten som t.ex. Alpo Jaakola, jarmo Mäkilä och Alexander Reichstein. Bland de finska konstnärerna finns även svenska konstnärerna m.m. John Bauer och den berömda engelska fotografiserien Cottingley Fairy från 1910-talet. Med finns även teaterns och balettens skatter: kända älvor såsom Oberon och Titania, Pessi och Illusia, Sylfider, Pixer och gnomer.

Biedermeier -tidens konst

29.9 — 8.12.2002

Biedermeierstilen är mest känd som en möbelstil. Man tänker på mahagnymöbler och borgerlig kultur närmast på när man hör ordet biedermeier. Men biedermeier är mycket mer - t.ex. en tid då konsten och konstnärerna även i Finland (1820-60-talen) växer i mängd och kvalitet. Biedermeierkonstnärerna representerar en idyllisk realism. Konstverken andas värdighet och ro men samtidigt växer romantiken fram. Förutom ypperliga porträttmålningar målade - t.ex. bröderna von Wright - fåglar och landskap, t.o.m. blommor och trädgårdar, B.A. Godenhjelm, Mathilda Rotkirch och J.E.Lindh.

Förutom konst finns det på utställningen biedermeierinspirerade interiörer samt en installation av textilkonstnär Mia Damberg som inspirerats av tidens kvinnliga konstnärer.

Tokig kaffebjudning — Tokig kaffebjudning

29.9 — 10.11.2002

"Tokig kaffebjudning" påminner oss om de ritualer som ger rymt åt livet. Som inspirationskälla för installationen har konstnären Catharina Kajander haft Lewis Carrols sogoklassiker Alice i Underlandet, där storlek och tid är centrala element. Kajander inbjuder åskådaren till en kaffebjudning, där bordet är dukat med överstora kärl. Genom att visa vardagens välbekanta föremål i en avvikande skala och i annan användning ger Kajander dem ny betydelse.

år 2001

Eemu Myntti & internationell modernism

4.2. — 13.5.2001

Eemu Myntti (1890-1943) hörde till de unga konstnärerna i början av 1900-talet som tog sin inspiration från denna tidsperiods modernism. Myntti lärde och tog till sig nya internationalla intryck, då han på 1910-talet studerade och målade i Paris och medan han under 1920-talet under långa tider bodde i södra Frankrike. Myntti blev mycket inspirerad av fauvismen, kubismen och expressionismen.

Eftersom resorna till Frankrike, konstnärvännerna, söderns värme och starka färger var viktiga för hans konst, presenterar utställningen i samband med Mynttis konst även internationell konst, Mynttis konstnärliga förebilder, tidsperiodens franska mästare, t.ex. Matisse, Picasso, Vlaminck och Mynttis utländska, framför allt nordiska konstnärskollegor, bl.a. Matisses elever, t.ex. Isaac Grünewald, Sigrid Hjerten, Nils Dardel.

Badande

24.5 — 9.9.2001

Utställningen Badande presenterar bad- och tvätteman, bastu- och simmotiv, soldyrkare och barn som leker i vattnet. Speciellt granskas de badande i antikens myter, havsnymferna och sjöjungfrurna.

På utställningen kommer att finnas verk både av inhemska och utländska konstnärer. Med finns gammal ocn ny konst - målningar, skulpturer, installationer, fotokonst. Realismens fylliga kvinnor som vadar i vattnet beskrivna av Anders Zorn eller Akseli Gallen-Kallela. Impressionistiska badande avbildade av August Renoir, Edgar Degas eller Pierre Bonnard. Tyko Sallinens, Jalmari Ruokokoskis eller Yrjö Saarinens fulsnygga bastubadare. Wäinö Aaltonens klassiska vadande. Eero Nelimarkkas lyriska bastupojkar eller Pekka Halonens bastuflickor. Eemu Mynttis och Santeri Salokivis sensuella baderskor. David Hockneys simmare samt många spännande och humoristiska badmotiv inom nutidskonsten.

Asko Salmi — Svart ljus- landskapsfotografier
1974 - 2000

22.9 — 21.10.2001

Asko Salmi skildrar sina öppna, ensamma och även melankoliska landskap med svart ljus. Han beskriver avskalade former, rymd, tomhet och visuella spänningar som skapar av dessa. Salmis alla bilserie är karga och strama, från onödiga detaljer avskalade helheter. Spår av människan är bara de upptrampade stigarna, båtarna som gungar i sina bojar och ljuset i ett fönster bland tusentals mörka fönster.

I Tikanojas gårdskapell presenteras Asko Salmis landskapsfotografier frän åren 1974-2000. I bilderna har Salmi studerat New Yorks och Pittsburgh monumentala arkitektur, de vindpinade havsklipporna längs Vasa kustområde och Lofotens mäktiga, snötäckta sluttningar.

Edelfelt i Paris

28.9 — 28.11.2001

Utställningen Edelfelt i Paris bjuder på förtjusande parisiskor och andra vackra damer samt soliga parkvyer målade av den älskande konstnären Albert Edelfelt ( 1854-1905). På utställningen presenteras Edelfelt för första gången som den Paris-baserade kosmopolitiska societetsmålare som han främst var. Utsällningen belyser mångsidigt Edelfelts position inom konstnärkretserna i Paris under 1800-talets sista decennier. Edelfelt framträder som en enastående kvinnoskildrare. Målningarna av hans parisiska modeller ger också en fascinerande inblick i ateljélivet.

Edelfelt i Paris är producerad av Åbo konstmuseum och Tikanojas konsthem. Utställningen pågått i Åbo 6.5.-16.9.2000. Till utställningen har utgetts en fin Edelfelt-bok, där fem konstforskare presenterar nya intressanta synvinklar i Edelfelt-forskningar.

Kommerserådets konstsamlingar

12.12.2001 — 17.2.2002

För 50 år sedan donerade affärsmannen, kommerserådet Frithjof Tikanoja från Vasa sin konstsamling till Vasa stad för att bilda ett konstmuseum som skulle bära hans namn. Tikanojas konsthem öppnade sina dörrar för publiken 26.12.1951. Till den egentliga jubileumsutställningen har man samlat ett urval alster från den egna samlingen som omfattar över tusen verk (och kompletterat med några lånade verk av speciell betydelse) för att presentera Kommerserådets konstsamling. Festen till ära publiceras också en ny samlingskatalog, en bok på 200 sidor som presenterar ett urval alster och berättar om Tikanoja och samlingens uppkomst.

år 2000

I drömmen kan jag flyga — verken från samlingen Swanljung

23.1 — 5.3.2000

Swanljungs samling har cirka 300 konstverk och den representerar nordisk nutidskonst. En del av samlingen är sk. klassisk nutidsskonst, den andra delen är mycket aktuell. Samlingen har flera representanter av t.ex. de konstnärer som varit pristagare eller kandidater till konstpriset Ars Fennica. Samlingen Swanljung presenteras nu för första gången för allmänheten. Från samlingen har byggts upp en utställning, I drömmen kan jag flyga. Utställningen också 12.3.-7.5.2000 i Tavastehus konstmuseum.

Hannu Riikonen — På männens vilkor?

11.3 — 4.4.2000

På männens villkor? är en utställning med tammerforskonstnären Hannu Riikonens (f. 1945) konst: skulpturer och reliefer av gips och målat träd. Riikonen har blivit karaktäriserad som en naivist. Visst är han naivist, men hans naivism är mångsidigare än den traditionella uppfattningen om naivism som stilriktning. Riikonen använder sympati även om han i bland kan vara mycket samhällskritisk. I Riikonens konst blandas skratt och mycket allvar.

Riikonen gör fylliga gipsskulpturer. Man kunde nästan skriva berättelser över skulpturerna och deras Iivsöden. Men från drömmarnas land hamnar man i Riikonens konst också ofta rakt mitt i den stressande, krävande och hotande världren. Riikonen provar olika stilriktningar med spännande kopplingar. Han förknippar t.ex. naivism och klassism, naivism med samhällskritik, naivism med kitsch och gör installationer.

Kid's craft

11.3 — 4.4.2000

Kid´s craft är Bildkonstskolans traditionella vårutställning i faddermuseet. Denna gång stäIler barn och ungdom ut t.ex. färgstarka fantasistolar. Barnen or kreativa och naturliga i sin konst. Den öppenhet och entusiasm som barnen jobbar med - den söks och hittas ofta bland den konst som vuxna kallar naivistisk konst!

Marilyn, Mao och Rolling Stones

16.4 — 4.6.2000

Marilyn, Mao och Rolling Stones for publiken till 60-70-talen, till POPkonstens tid. Utställningen presenterar både internationella och finländska POPmakare: Andy Warhol, Jim Dine, Roy Lichtenstein, Peter Klasen, Tom Wesselman, Claes Oldenburg, Cesar, Esko Tirronen, Risto Vilhunen, Kimmo Pyykkö, Harro Koskinen, Kimmo Kaivanto, Erkki Kannosto, Simo Helenius, Mikko Jalavisto och många andra intressanta konstnärer.

Verken kommer från Kuntsis samling för modern konst, privata samlingar och vårt lands konstmuseer och bl.a. Århus konstmuseum. POP hade som mål att konsten skulle komma närmare folket. POP var ofta jublande experimentell. 60-talets konstnärsgeneration trädde ut ur sin egen värld, forde in verkligheten i konsten.

L' amour — Kärleksbilder

14.6 — 27.8.2000

L'amour - Kärleksbilder granskar kärleken ur bildkonstnärernas synvinkel. I utställningens huvudroll är finländska konstnärers verk från konsthistorien till nutid. Även om de finländska konstnärerna inte pratar mycket om kärlek, berättar utställningens verk många kärlekshistorier:

Kärlek är en bild av den käresta. Kärlek är ett brev, en ring eller en kyss. Karlek ar små söta hjärtan eller stora dramatiska hjärtan. Kärlek är berusande dofter, Rosor och Passion Boxar... Kärlek är en Serenad, Smekande, Farväl, en Svartsjuk känsla eller en Långsam vals för två.

Sommarutställning visar kärlekens mångfald; dess ljuva och ömma, men också bittra skiftningar. Med finns den finländska konstens klassiker, bl.a Albert Edelfelt, Gunnar Berndtson, Ville Vallgren, Tyko Sallinen, Wäinö Aaltonen, Åke Mattas samt många nutidskonstnärer såsom Kuutti Lavonen, Marika Mäkela, Risto Suomi, Hell Hiltunen och Merja Parikka.

Maria Wiik (1853 — 1928)

5.9 — 15.10.2000

Maria Wiiks (1853-1928) utställning är den mest omfattande presentationen av Wiiks konst sedan år 1929, då en minnesutställning hölls över henne i Helsingfors konsthall. Maria Wiiks ställning i den finska konsthistorien är erkänd. Hennes konst har funnits med både på utställningar som presenterar konst från förra sekelskiftet och samutställningar som koncentrerar sig på kvinnliga konstnärer. Hon torde vara den mest kända kvinnliga konstnären efter Helene Schjerfbeck.

Maria Wiiks verk har karaktariserats som tekniskt skickliga och forfinade. I personmotiven, interiörbilderna och stilleben är Wiik som allra bäst. Bedårande barn och mjuka blomstilleben är bestående favoriter bland allmänheten. Avvikande från de andra kvinnliga konstnärerna under samma tid blev Wiik också känd som en framträdande målare av offentliga porträtt. Utställningen är en fin presentation av Maria Wiiks konstnärliga bana. Utställningen i Tavastehus konstmuseum 10.6.-27.8.2000 och i Uleåborgs konstmuseum 2.11.2000-7.1.2001.

Maisa Turunen-Wiklund — Vid stigen

5.9. - 15.10.2000

Textilkonstnär Maisa Turunen-Wiklund från Vasa blev i våras utnämnd till Årets konsthantverkare och hon ställde sina verk ut i konstindustrimuseet i Helsingfors. Nu kan man i en omfattande utstallning på Tikanojas konsthem bekanta sig med hennes utomordentligt fina och mångsidiga sätt att bearbeta papper och pappersnöre, metallträd och sidenträd. Hon representerar ett mångsidigt beharskande av konsthandarbetets traditionella områden både inom knyt- och nättekniken. Fantasifulla jättenät, pappersmycken, stora och små metallhöstroar berättar alla om olika historier och livsöden. På ett otroligt sätt omvandlar hon papper och pappersnöre till växter som i sin enkelhet uttrycker all skönhet.

Lyskan pojat

7.10 — 19.11.2000

Vaasan lyseo har gott en rejal satsning till samhället, till näringslivet och till vetenskapet. Även inom konsten finns många lyceielever: musiken, bildkonsten, litteraturen, arkitekturen, teatern. Vaasan lyseos 120-års jubileum har man sammanstälIt en utställning som presenterar en del av lyceielever inom bildkonsten och arkitekturen. På utställningen.finns verk av t.ex. Eemu Myntti, Einari och Pentti Uusikylä, Juhani Harri, Viljo Rewell, Asko Halme, Tapani Tammenpää, Frans Hiivanainen, Tanu Manninen och Veli Ekroos.

Shanshuihua — Kinesiskt landskapsmåleri

21.10 — 3.12.2000

Det kinesiska uttrycket för landskapsmåleri är shanshuihua, dvs. "bergsvattenbild". Landskapsmåleriet är centralt i den kinesiska konsten. Målet med det traditionella kinesiska landskapsmåleriet är inte att skapa enbart en bild som ser ut som den fysiska verkligheten, utan att väcka en medvetenhet om sambandet mellan människan och naturen.

Den utställning som nu har kommit till Finland om kinesisk landskapsmålningskonst presenterar i huvudsak kända utövare i det nutida Kina. Flera tiotal konstnärer deltar, av vilka en del redan tidigare har deltagit i internationella utställningar, och en del har studerat i Europa och i USA. Gemensamt for utställningens konstnärer är landskapsmåleri, antingen enligt det traditionella sättet eller som oljemålning. Utställningen är en del av en större utställningshelhet, som har visats i nationalgalleriet i Peking och som nu fortsätter till USA. Utställningen har sammanställts av en kinesisk musei- och konstexpertgrupp. Utställningen ingår i programmet för det tionde Kulturforumet i Vasa 20-22.10.2000.

Utöver kinesisk nutidskonst finns på utställningen också exempel på gammal kinesisk konst från 1700-1800-talen samt kinesiskt porslin. Verken är från Missionsmuseets och Österbottens museums samlingar. Utställningen också i konstmuseet i Tavastehus 3.2.-18.3.2001 och i konstmuseet i Kuopio 6.4.-27.5.2001.

Variationer — Raili och Asko Halme

26.11 — 3.12.2000

Årets sista utställning på Tikanojas konsthem presenterar vasakonstnärerna Raili och Asko Halme. Asko Halme är känd som arkitekt men också för sina konstruktivistiska skulpturer. På utställningen visas Asko Halmes stålskulpturer. Raili Halme är tecknelärare som alltid också själv gjort konst. Nu visar hon sin grafik och sina akvareller men också papperkonst och collager.